Artikelserie om klimakteriet
Förkortning av Uppsalas nya tidning
Fick frågan redan i våras om jag var intresserad av att bli intervjuad inför en artikel serie som skulle handla om klimakteriet. Tackade självklart ja, för tycker det är både spännande och givande att få ge min syn på hur det är att vara ung i klimakteriet. Så jag träffade en underbar reporter och fotograf i Uppsala för en tid sen. Och idag finns artikeln med min intervju med där. Finns även fler och kommer även att komma ännu fler artiklar om klimakteriet då dem gör en serie om detta. Så kika gärna in och läs!
http://www.unt.se/leva/smarta-som-aldrig-gar-over-1504522.aspx
Länken ovan är till den artikel jag är med i. Och länken nedanför detta är länken till deras sida där hela klimakterie serien kommer finnas.
http://www.unt.se/leva/
Jessica
Your write-up features verified beneficial to me. It’s extremely educational
and you really are naturally really educated of this type. You get opened up my personal face for you to varying views on
this subject matter using interesting and strong content material.
Jessica! Jag läste just artikeln om dig i UNT och jag vet precis vad du går igenom! Jag har haft exakt samma upplevelse av gynekologer när jag var yngre, inte förrän i 30-årsåldern tog de mig på allvar. Som om det är normalt att blöda i 14 dagar och ha förlossningsliknande smärtor?! Visst finns det många mediciner för att hämma endon som skapar aggressivitet, vallningar, viktuppgång mm som biverkningar. Har du provat lågdosp-piller, tre kartor i taget och sedan uppehåll en vecka för blödning? Eftersom du fortfarande är ganska ung och vill bilda familj vill jag råda dig och din man att fundera på om adoption kan vara ett sätt för er. Det tar ett tag att komma fram till hur man förhåller sig till det, och många gör det inte förrän det är för sent (numera finns strikta åldersgränser och varje adoption tar ca 4 år idag, så vill man ha flera får man sätta igång i tid). Jag hoppas så att du kan få tillbaka ditt liv och kunna göra vad du vill! När det gäller din kvinnlighet mm tror jag att det kan vara en bild som samhället skapat åt oss – varför skulle inte en kvinna vara lika kvinnlig som anförtrotts någon annans barn, den finaste gåva man kan få, istället för att föda ett själv? Jag vägrar gå på den myten. Du är lika kvinnlig som någon annan, oavsett vad du har i buken. All lycka och framgång önskar jag dig, och tack för att du har modet att träda fram, för det hjälpte mig mycket när jag fick diagnosen att läsa om andra, så jag är övertygad om att du har hjälpt många, många på det här sättet!