Att ligga i skogen

En smekning för själen

Idag lade jag mig på vitsippsbädd i skogen. Den skog som smeker min själ när livet fakta tynger. Jag låg där och njöt av skogens mjukhet och vitsippornas skönhet runt mig. Efter en stund tittade jag upp och såg himlen genom en trädkrona. Kronan vajade sakta i vinden. Där nere där jag låg var det lugnt. Min älskade man vakade över mig från en sten i närheten. Jag blev påmind om hur skön skogen ter sig för en stukad själ. Hur smeksam och läkande den är i sin stillhet. Med fågelkvitter som ackompanjemang.

När jag var sjuk av min duktighet för ett antal år sedan gick jag ofta ut i skogen. När havet tedde sig för stort och för öppet. Då slöt sig om mig och jag kunde vila i dess stilla famn. Nu erbjuder jag mina kunder att få uppleva samma vila och läkning. De som kommer till Damernas Coachingbyrå.

När vi kom hem till den egna täppan fortsatte jag att vara i lugnet jag fann i skogen. Läste. Solade lite. Satt i soffan på husets baksida och tittade på när mannen plockade och fixade i trädgärden. Var ganska passiv. Kände att tankesnurret som upptagit så mycket av min hjärna de senaste veckorna sjönk undan. Kunde vara i stunden utan att grubbla.

Har grubblat mycket på senare tid över varför en del (särskilt en del personer i chefsbefattning) blir provocerade över mina utbildningar och tjänster. Vad är det som gör det så oerhört svårt att förstå att också hjärnan behöver paus och vila? Att det lönar sig att låta hjärnan få träna upp sin förmåga att vara uppmärksam, att vi faktiskt presterar bättre när vi får varva hetluften med stillhet. Att mindfulness är hjärngympa och att det ökar vår förmåga att tänka klart och hantera känslor.

Jag förstår ju att det lätt skapas hot i en hjärna som inte alls är van att tänka i dessa banor. Det är nytt och jag vet att det tar stopp när det inte finns hjärnvägar för vissa tankar. Vet att all förändring är per definition hot till en början. Men jag kan ändå inte låta bli att fascineras av motståndet. Och sörja. Det skulle vara så välgörande för näringslivet att ta till sig det som neurovetenskapen klarlagt. Det skulle vara så välgörande för människorna.

Jag fortsätter ta paus från dessa funderingar. Försommarkvällen kallar.
/Anneli
www.agodman.se
www.damernascoachingbyra.se