Många gånger har jag önskat saker ogjorda eller att jag skulle få börja om igen eller spola tillbaka tiden, få en första chans igen helt enkelt. Men man kan aldrig få saker ogjorda eller tiden tillbaka skruvad. En andra chans och en tredje chans är något man möjligtvis får, men aldrig denna första chans igen. Men det är just det som jag fått nu, en första chans igen att göra rätt ifrån början och inte göra om samma tidigare misstag. I lördags, den 12:e februari så gifte jag och min älskade oss. För vara väldigt exakt så blev vi man och hustru exakt klockan 15:11 då vigselförättaren sa att vi var gifta. Jag är otroligt tacksam att min styvpappa kollade exakt vad klockan var just då, för då jag och min man träffades för första gången för snart 4 år sen så var klockan exakt 15:32 då vi sågs för första gången. Det var min man som höll reda på den exakta tiden, så den har jag tatuerat in i nacken, så även detta klockslag 15:11 kommer jag att tatuera in, och klockslaget kommer bli lika betydelsefullt som klockslaget 15:32.

(Den ska fyllas i och byggas om i framtiden)

När vi gifte oss så bytte jag även efternamn, från Olsson till Dahlander. Så för mig känns det nu verkligen att Jessica Olsson är en person som jag lämnar bakom mig, där jag lämnar det förflutna som varit dåligt många gånger och tar istället med mig dem fina minnen och bra sakerna till Jessica Dahlander som jag nu är. Bara då jag tänker på hur känslorna var och hur jag mådde dagen innan vi gifte oss eller till och med timmarna innan bröllopet så kände jag mig som jag alltid gjort, jag förstod inte riktigt vad som skulle hända känslomässigt. Men då vi kom till stadshuset och det verkligen börja gå in för mig att dagen var äntligen här nu, vi skulle äntligen få gifta oss. Då började det pirra i magen som första gången jag skulle träffa min man, jag blev helt fnittrig av att bara kolla på honom, och blev nervös på ett härligt sätt då jag vara nära han. Kände mig lite som en ny förälskad tonåring. Under själva vigseln minns ingen av oss riktigt vad vigselförättaren sa för vi var båda så nervösa och lyckliga så vi hade bara ögon för varandra och försökte smälta alla lyckokänslor som kommer över oss. När vi skulle knäppa kort efteråt så fick jag uppleva en av dem härligaste känslor som jag någonsin upplevt tror jag. Vi stod vid ett jätte fint fönster med vacker utsikt och krama och kysste varandra, och stunden som vi stod där så fanns det verkligen ingen annan än jag och min man där. Jag glömde verkligen bort alla människor som fanns runt omkring oss, glömde vart vi var, att det även var okända människor som kolla på oss för sin väntan till sin vigsel. När min man säger till mig efter en stund, Jessica vi är inte ensam så är det som om någon väcker mig ur en dvala och jag kommer tillbaka till verkligheten. Det var en helt underbar lycko bubbla som jag försvann in i, lyckan och den glädje som jag kände har jag aldrig känt så starkt som jag gjorde då. Jag har svårt för att le på kort, jag har svårt att vara med kort i helhet, tycker korten aldrig blir bra. Men den här dagen så går det inte att ta miste om att min lycka är äkta och att jag verkligen gjort rätt val som gift mig med denna underbara man som nu är min man. Jag och min mamma står varandra väldigt nära, och vi har gått igenom många saker tillsammans, båda roliga och tunga saker. Hon känner mig som få gör, därför betyder en mening som hon sa dagen efter bröllopet otroligt mycket för mig.

“Dem gånger jag sett dig så lycklig som igår dem gångerna går att räkna på en hand”

Så började vi räkna och kom fram till att detta var 3:e gången som jag varit så otroligt lycklig som jag var denna dag, självklart är lyckokänlsan olika för dem olika händelserna. Första gången min lycka var så här stor det var då jag fick min diagnos med struma som jag skrivit om tidigare här. För den bekräftelse jag då fick att jag var verkligen inte psykiskt sjuk som dem flesta läkare ville få mig att tro, och att jag slapp huvudvärken som jag haft dagligen under 1 år försvann. Den lyckan var obeskrivlig. Andra gången jag var så otroligt lycklig som denna dagen var dagen då min älskade lillebror Casper föddes, som fyller 9 år. Min önskan från då jag bara var några år fram till den dagen då Casper föddes så önskade jag mig alltid en lillebror, och när han äntligen föddes så kände jag en sån glädje och kärlek jag inte visste var möjligt. Den underbara glädje och lycka som jag kände under bröllopsdagen känner jag fortfarande, efter den dagen så känns det som jag verkligen fått min första chans igen att börja om. Som Jessica Dahlander ska jag verkligen ta hand om mig själv, och lyssna på min egen kropp, vilket jag inte gjorde tidigare, det ska därför tillhöra det förflutna nu. Jag har jobbat fler timmar och dubbla pass senaste dagarna på jobbet, vilket var väldigt länge sen som jag orkade med både fysiskt och psykiskt. Men efter bröllopet så har jag fått en energi som det var år sen som jag hade, jag känner mig verkligen oslagbar just nu. Känns som att vilka motgångar än som kommer komma i framtiden så kommer vi att klara av dem tillsammans. Jag trodde inte att det skulle kännas så annorlunda att vara gift som det gör. Det får mig att känna på denna lycka som inte går att beskriva i ord, eller ens går att förklara. jag känner mig lika nykär som jag gjorde första veckorna då jag träffade min man, jag vill inte vara ifrån han för en sekund, saknar honom så fort jag måste gå till jobbet eller ut någonstans. Jag har verkligen blivit ny förälskad på nytt! Och jag älskar det!

Vi har börjat att prata om att göra drömmar till verklighet, ut och resa, göra mer roliga saker tillsammans, ur och se saker. Helt enkelt njuta av livet och inte hindra oss själva från att vara lyckliga som vi varit duktiga på tidigare, det är inte bara jag som fått en ny chans även min man har fått en första chans och vårat förhållande. För allt vi gör nu är första gången som gifta, det är så underbart! Jag ska verkligen ta till vara på denna glädje, lycka, energi och kärlek som jag känner nu. Jag har haft en del värk senaste dagarna i magen, men inte ens värken eller alldedes för lite sömn har fått mig på dåligt humör eller tappa lusten till att orka göra någonting. Jag har bara kört på med glädje

Ska ta med mig det fina och det positiva, och ha i tanken att inte göra om gamla misstag, för denna första chans kommer inte 2 gånger.