Allt detta handlar om neuroscience och att leda sig själv utifrån hur hjärnan fungerar. Det är fantastiskt att det äntligen går att förklara, rent vetenskapligt, det som många av oss upplevt intuitivt så länge. Hur det hänger ihop med stress, kropp, tankar och vad som hjälper och inte. Det banar väg för så mycket som kan hjälpa många: mer medvetenhet över nuläget och de val vi gör hela tiden, insikt i att hjärnan är en fantastisk tolkare och historieberättare som dessvärre missar verkligheten ibland, riktigt effektiv stresshantering, mycket bra hjälpmedel för nedstämda, mindfulness i vården, neuorledarskap som får upp BÅDE produktiviteten och välmåendet på arbetsplatser. Vilket i sig skapar positiva spiraler som bidrar till ännu mer produktivitet och välmående…

Vi lever i en fantastisk tid! Är du med på tåget? Det är aldrig för sent att hoppa på! Vill du får tips om hur är du välkommen att ta kontakt.

Välj dina tankar ikväll. Men lika lite som du kan springa en maraton efter en löpträning kan du plötsligt tänka glada tankar om du brukar tänka mer ledsna eller oroliga tankar. Prova EN glad tanke. Välj ett glatt TV-program. Leta efter glada miner i TV-rutan eller runt omkring dig. Minns EN rolig händelse. Så börjar vi bygga mer aktivitet i den moderna delen av hjärnan (pannloben)som behövs mer i den värld vi lever idag.

Det jag tänkte på nyss uppstod ur minnet till låten Sweet Home Alabama, som kom i lurarna när jag tränade. Den låten sjöng jag på scen på Glädjehuset i Stockholm när jag fyllde 25 (jisses, det är längesedan…). Kära, galna kompisar gav mig i uppgift att bland annat sjunga på scen men kvällens band och jag fixade det. När jag satt där på träningscykeln kände jag exakt hur det kändes när bandet (som jag pratat med innan) ropade upp “Diket” (som jag kallades) på scen och jag formligen bars fram på publikhavets händer. Vilket minne! (Tack Dixie, Anna-Lena, Annelie och alla ni andra som var med och gjorde den kvällen så rolig och minnesvärd!).

Nu är det upp till dig. Vad ska du göra ikväll? Jag ska njuta goda vänner och goda viner.
/Anneli

www.agodman.se
www.damernascoachingbyra.se

När vi tränar eller rör oss mycket på ett eller annat sätt, känner vi att kroppen blir trött. Mjölksyra, kramp, smärta eller något annat fysiskt fenomen hjälper oss att bli varse att vi närmar oss gränsen för vad vi orkar eller tål. En liten paus och så kan vi ofta köra på ett tag till. Men lite mindre för varje gång.

Det är på liknande sätt med hjärnan. Men signalerna om pausbehov är inte lika starka. Vi kanske blir trötta och får huvudvärk, eller spända i axlarna eller irriterade. Men vi KAN köra på ett tag till. Och gör det alltför ofta. Om vi istället skulle stanna upp och pausa lite får vi ny energi till hjärnan. Och orkar lite till efter pausen. Förvisso lite mindre för varje gång. Hjärnan och kroppen är rätt lika på många sätt.

Precis som vi kan träna upp musklerna kan vi träna upp hjärnans kapacitet att lösa problem, att tänka, att planera, att spegla andra, att hantera känslor m.m. Det gör vi inte genom att hela tiden sysselsätta hjärnan med något. Vi gör det inte heller genom att låta tankarna flyga fritt eller dagdrömma – det kostar nästan lika mycket energi för hjärnan som att lösa mattetal! Vi tränar upp hjärnans kapacitet genom att stanna upp och rikta vår uppmärksamhet – till uppmärksamheten. Det vill säga och medvetandegöra vad uppmärksamheten sysslar med. Då får vi de facto fler hjärnceller i pannloberna, vår moderna del av hjärnan som vi behöver idag när hoten inte längre handlar om att vilda bestar i skogen.

Hjärnpaus kan vi ta på många olika sätt. Här kommer ett tips. Följ länken till Kreativ Insikts underbara “Lugna stunder”: http://www.kreativinsikt.se/vara-bildspel-i-151.aspx. Välj en paus, luta dig tillbaka och ladda hjärnkontoret en stund. Jag lovar, även kroppen och själen kommer att må gott!

Det går förstås utmärkt att välja att gå ut och beundra blåsipporna också! Det är en paus som heter duga.

Vill du lära mer om hjärnan och hur vi kan utveckla den? Håll utkik efter mina seminarier och utbildningar.

Önskar dig många lugna, laddande och utvecklande stunder
Anneli
www.agodman.se

	I lager
	Patenterad
	Fri frakt

Ditt pris: 269kr

Rek pris: 355kr | Du sparar: 86kr (24%)

56 kapslar – 1 månad

                 BESTALL DEN HÄR >

Femarelle anses bidra till ökad livskvalitet under övergångsåldern.

Användning av Femarelle har via studier påvisat en snabb verkan då de flesta kvinnor känt att deras besvär i samband med klimakteriet försvinner redan efter 5 – 7 dagar. För bästa få den bästa verkan rekommenderas en fortsatt daglig användning.

Användning

Femarelle motverkar de klassiska konsekvenserna som klimakteriet innebär och är avsett att användas från det att man närmar sig eller är inne i övergångsåldern. Dokumenterade uppföljningar har gjorts på stora kvinnogrupper under mer än 10 år där det framgår att Femarelle behåller sin verkan under lång tid utan att biverkningar uppträder.

Innehåll

Den nyttiga beståndsdelen i Femarelle har fått namnet DT56a och en kapsel innehåller 322 mg av utvalda sojabönors arealer, kombinerat med linfrö, 108 mg. Femarelle är framställd genom en process utan användning av kemiska medel.

Levnadsvanorna är därför kritiska för din hälsa. Felaktiga kostvanor, fysisk inaktivitet, tobaksbruk och ett högt intag av alkohol är exempel på riskfaktorer som alla har gemensamt att de inverkar negativt på hälsan. De ingår, enligt WHO, bland de tio största riskfaktorerna för sjukdom. Hjärt- och kärlsjukdomar, olika typer av cancersjukdomar samt psykisk ohälsa är sjukdomsgrupper ur ett riskperspektiv. Enligt WHO:s bedömningar skulle exempelvis 80 procent av alla hjärt- och kärlsjukdomar samt 30 procent av all cancer kunna förebyggas genom bättre levnadsvanor.

Denna spiral var det alltså som jag skulle ha missat att den kommit ur om den inte funnits i buken, vilket är enligt mig omöjligt att göra.

Några timmar efter röntgen ringer en läkare och berättar att dem hittat min spiral, den låg fritt i buken och simma runt den. Min första reaktion var att jag blev glad, för det innebar att jag inte var knäpp. Utan att det hade faktiskt inte kommit ut någon spiral. Men sen börja både ilska och rädsla komma. För detta innebar att dem skulle vara lov att gå in genom magen för få ut den. Så 5 dagar efter detta samtal var det dags. Mamma kom upp som stöd och var med mig under dagen, men dock fick inte följa med in i väntan på operationen fast det var andra där inne som fick det såg jag sen, men men. Fick lugnande då jag skulle få vänta 5 timmar innan det var min tur, så jag hann bli ordentligt nervös under tiden. Läkaren som satte in spiralen kom och berätta att det var hon och läkaren som hittade spiralen i buken som skulle operera mig, vilket inte gjorde mig trygg eller lugnare. När jag vaknade efter operationen kände jag direkt på magen för känna hur många plåster jag hade för veta hur många ställen de behövde gå in på och det var 3. Hade enorm smärta då jag vaknat ordentligt ur narkosen och fick då sprutor med smärtstillande innan jag fick åka hem. Läkaren berättade att dem hade fått bort spiralen och att dem även hittat endometrios härdar.

En vecka efter operationen var jag på vårdcentralen för kolla upp såren då ett gjorde otroligt ont och inte såg fint ut. Jag fick mig en chock då tejpen försvann och jag såg ärren. Det var ett ärr som är ovanför min tatuering på magen, ett vid mitt blindtarmsärr som nu ser hemskt ut och sen i naveln. Och nalven är sig inte lik längre, den har sjunkit i ihop så man ser bara som ett streck och sen har jag fått som en grop under naveln. Och dessutom en knöl i naveln som fortfarande gör ont, 2 månader senare. Inbillade mig att det var värt dem nya ärren och gropen då jag trodde att dem självklart tagit bort den endometrios som dem hittade. Men då jag frågar läkaren genom ett mail om dem tog bort det och får svaret att tiden inte fanns till det för operationen var inte planerad efter det och att det var så liten mängd ansåg han. Men det tom jag som inte är läkare vet är att mängden endometrios spelar ingen roll för hur ont man har, jätte lite kan göra lika ont som magen full.

Magen några timmar efter operationen

Där syns gropen som jag fått efter operationen

Där är naveln då jag var på vårdcentralen och tog bort tejpen, så var första gången jag såg naveln efter op och hur den ser ut.

Hade redan bestämt mig innan för att göra en anmälan till socialstyrelsen för att spiralen hamna i buken, och jag fick aldrig information innan den sattes in att den risken fanns trots att det kanske är en på miljonen, så anser jag att man har rätt att få veta att det KAN hända, för då hade jag aldrig satt in spiralen från början. Då jag fick bekräftat att dem inte tagit bort endometriosen så gjorde jag slag i saken och skrev en anmälan till socialstyrelsen och har även sökt ersättningen från en försäkring för fel i vården. Tror inte att jag kommer få en krona eller att det sker något med min anmälan, MEN då har jag gjort det jag kan och kan då försöka släppa det och gå vidare. Har som tur är bra kurator kontakt och sen har jag fått börja träffa en underbar psykolog som har KBT som inriktning. Så det känns ljust framöver trots allt.

Min anmälan till socialstyrelsen hamnade visst i tidningen, artikeln finns på länken nedan.

Artikeln om anmälan

Är ännu sjukskriven, blev ju längre sjukskrivning pga operationen

och sen mitt psykiska mående som kom av det. Så nu varit sjukskriven sen 13e Juni. Men jag hoppas nu efter sista november då sjukskrivningen går ut att jag ska kunna bli sjukskriven 50 % bara en tid, för jag vet att jag kommer aldrig klara heltid direkt. Så denna gång ska jag vara snäll emot min kropp och göra som den vill.

Klimakteriet känns det verkligen att jag kommit i igen då jag har synarela spray som sätter kroppen i klimakteriet. Till en början kände jag inte av såna extrema svallningar som jag tidigare gjort, men det skulle jag aldrig tänkt för nu är det tillbaka med full kraft igen trots östrogen plåster. Har börjat att träna på gym lite försiktigt och gått lång rundor med hund och make, och då kan jag verkligen lova att det är jobbigt med svallningarna, fördelen är väl att jag inte behöver klä mig med så varma kläder i vinter då jag redan är varm

Nu ska jag ta det lungt och sen gå ut med hunden och maken på långpromenad, har gymmat och kommit hem för en stund sen så nu förtjänar kroppen lite vila och något ätbart.

Kramar till er alla

Avslutar med en bild på älskade Chili hunden

Har problem med sköldkörteln sen tidigare. Då jag fick diagnos med struma när jag var 12 år. Men sen har mina prover visat jätte bra dem senaste tio åren så hade själv inte en tanke att det kunde vara därför jag mått så dåligt och varit så sjuk. Då alla läkare jag har vet om att jag haft problem tidigare med sköldkörtel och har medicin emot det, men ändå inte misstänkt något är det inte så konstigt att inte heller jag anade något.

Fick igår ytterligare provsvar. De kollade mitt immunförsvar emot vissa sjukdomar, bland annat röda hund. Och tydligen har jag noll immunförsvar emot det trots att jag vaccinera mig då jag var 14 år. Så måste nu vaccinera mig emot det igen för inte riskerj få det om jag skulle bli gravid i framtiden då det kan skada svåra fosterskador. Så undra om alla prover kommit nu, eller om jag ska vänta fler provsvar..

Först kändes det underbart att de hittat orsaken till att jag är så sjuk men då jag nu smält det så känner jag mig så frustrerad och besviken på vården åter igen. Att de tagit över ett år av mitt liv igen. Nu är det bara att vänta på att en läkartid ska ligga i brevlådan och att de ska ge mig rätt styrka på levaxin, så kommer jag få livet tillbaka igen. Förstår ju nu varför jag är deprimerad trots antidepressiva tabletter, går upp i vikt trots att jag spyr och knappt äter, tappar hår, är groteskt trött osv. Allt detta är ju symtom av struman. Så fått bekräftat igen att det är fel i kroppen och inte på mitt psyke.

Nu ska jag ladda för nervöst besök på gyn imorgon kl 9. De ska leta efter min försvunna spiral. Blev akuten besök i Falun i lördags där de ville lägga in mig och ev operera bort spiralen då den inte finns där den ska men finns dock en skugga i buken som den läkaren misstänkte var spiralen.. Är livrädd för morgon dagen, Sundsvalls sjukhus har mycket att bevisa imorgon..

Godnatt till er alla

Kram & kärlek

Eftersom jag inte blivit hjälpt smärtmässigt av tidigare hormon behandlingar och inte heller nu av spiralen. Som självklart har sina anledningar då den tydligen inte finns där den ska finnas. Jag har fått en ny behandling som jag inte testat tidigare som är i form av nässpray. Ska ta 4 doser per dag dem två första veckorna sen två gånger per dag. Trodde väl inte att nässpray skulle märkas av efter någon dos, eller att den skulle smaka så illa som den gjorde. Det smaka ren medicin smak timmar efteråt, och gör bihålorna ömma. Nu 4 doser senare svettas jag mer än jag gjort på månader, gråtit x antal gånger sen jag klev upp, har världens huvudvärk sen igår kväll. Och detta är då bara början, det vet jag.

Min kropp har fått vilat från så starka hormoner ett tag, men nu är det dags att ta till med hårdhandskarna för att se om min kropp förstått poängen denna gång. Men det innebär också att alla klimakterie besvär som jag hade väldigt jobbigt med tidigare kommer tillbaka igen. Så nu funderar jag starkt på att se över hur ekonomin ser ut nästa månad och köpa kläder till natten som gör att man svettas mindre, för nätterna som var tidigare då jag var i klimakteriet det klarar jag inte av igen. Men som sjukskriven och med en make som pluggar med lägsta ersättning gör att det inte blir så lätt Men får se, är ett tag kvar innan det är lön igen, så behöver inte fundera på de nu. För nu måste jag hitta styrka till att klara kommande nätter och dagar med att svettas och med humöret som svänger mer än en berg- och dalbana. Oftast brukar min kropp kunna vänja sig med det mest konstiga bara den får lite tid på sig. Så får hoppas det gäller denna gång med.

Sista beskedet jag fick av doktorn var att jag har någon inflammation i livmodern, han kunde inte ens röra den utan att jag svettades eller det gjorde outhärdligt ont. Så han hoppades dubbel pencilin kur kunde lindra det, och ta bort värsta av smärtan. Har haft jätte ont senaste veckan i livmodern och magen men trodde det berodde på endometrios och/eller spiralen. Men var inget av dem. Skönt att få svar att det var något iaf, och inte inbillning som många kan vilja få det till. Så om 4 veckor så jag tillbaka dit och se hur det ser ut och hur jag mår. Har idag fått lämnat massor med prover, närmare bestämt 6 rör. Får svar på dem vid återbesöket. Var allt ifrån sköldkörtelprover till nå könshormoner som de så fint hette. Så får se hur kroppen mår vid nästa besök. Jag är väldigt svårstucken vilket jag sa då dem skulle sticka mig, men det ville inte sköterskan höra riktigt utan tyckte hon hitta ett bra kärl, som självklart gick sönder och nu gör jätte ont i armen, men hon lärde sig och kände efter mer vid nästa stick i andra armen

Nu ska jag hämta en fläkt och ställa mig nära och vila lite för få energi för orka ut på en promenad med maken och hunden i det blåsiga men soliga vädret.

Ska ta med denna bild i tankarna då det blåser kallt, får ta fram minnet från dagarna då vi hade 40 grader på dagarna.

Kram till er alla

Det går alldeles för långt emellan jag skriver. Men energin har verkligen inte funnits där. Lusten finns att skriva hela tiden men inte orken, vilket är otroligt frustrerande. Hänt mycket sen jag skrev sist känns det som.  Skulle nog kunna skriva hur långt och mycket som helst. Men börjar från vad som hänt sen i Maj då jag sist skrev. Då jobbade jag för fullt som undersköterska på ett servicehus i närheten. Började då känna hur min kropp snart inte skulle orka mer med att spy ofta, ha så ont som jag hade, var psykiskt utmattad lika som fysiskt. Men jobbade några veckor till, men sen 13e Juni har jag inte jobbat en dag. Det var dagen då min kropp sa STOPP! Börja med att jag spydde mer än jag bruka, gick så långt att jag fick inte behålla en droppe vätska eller mat under nästan 8 dagar. Så till slut tvinga min man och mamma mig att åka in på akuten, sagt och gjort. Packade väskan för gissade dem ville behålla mig med dropp, vilket dem också gjorde. Mina prover var inga vidare då dem kolla med vätska osv vilket jag förstår. Blev inlagd på kvinnoklinikens avdelning. All personal jag då träffat var helt underbara, men på morgonen efter vände det. Då kom en läkare in som hade noll förståelse. Jag bröt ihop och sa att jag vill ha tillbaka mitt liv, orkar inte med detta mer. Lösningen på det var att ge mig en pcb. Dem sätter nå grejer som gör mega ont på livmodern som ska minska värken som istället bara gav mig blödningar och mer smärta. Och sen ville hon ja ska börja med p-piller och en spiral. De var hennes lösning på allt. Hela dagen passerar sen utan att något sker, får en till dropp påse på morgonen, det är enda medicinska som dem gjorde emot mina smärtor och kräkningar. Sen på kvällen kom den största IDIOTEN på sundsvalls sjukhus in och pratar med mig en minut innan han bestämmer han ska skriva ut mig, då jag frågar om sjukskrivning då jag förklarar hur dåligt jag mår då säger han att heltid de kan han inte sjukskriva mig för då kommer jag ALDRIG komma tillbaka till arbetet igen, men halvtid i 2 veckor kunde han gå med på. De svar jag fick fram var tårar, sen brast allt då han gått igen. Kände bara då att jag orkar inte detta en sekund till. Men åkte hem och var hemma 2 dagar utan att kunna behålla något fortfarande.

Så på måndagen åker jag in akut igen och får en pcb igen fast jag berättar den bara orsakar mer smärta. Får sen en tradolan med styrkan 50 mg, och jag har hemma 150 mg av samma tablett som inte hjälper mig, men de lyssna dem inte heller på. Sen på kvällen då kliver häxan själv in och kallar sig för överläkare och ska ha stor kunskap om endometrios. Det som sker det är att hon säger till mig att det är BRA att lyfta då man har sån svår värk som jag har, och att det är mer ohälsosamt att vara sjukskriven än jobba. Där kände jag då att okej, jag säger inte ett ord till för hon ska inte krossa mig mer, sen talade tårarna för sig själv resten av det samtalet. Samtalet avslutas med att jag får ett recept på spiralen första läkaren pratade om. Och de bestämmer dem ska försöka sätta in den under lustgas bedövning. Annars söver dem kvinnor med endometrios då man ska sätta in spiral pga smärtorna. Men visst jag gick med på att försöka och får gå in i ett förlossningsrum där jag får lägga mig. Får lite lustgas som jag inte alls känner av innan jag känner den mest intensiva och groteska smärta jag upplevt. Det var då läkaren försökte sätta in spiralen. Jag började gall skrika, och trodde helt ärligt jag skulle dö den stunden alltså, aldrig någonsin varit närheten av den smärtan och då har jag ändå levt med outhärdlig smärta till och från under 14 år, och haft blindtarmsinflammation, haft spricka i foten osv, inget av dessa smärtor är i närheten av denna smärta. Som tur är hade jag en Ängel vid namn Madde med mig vid denna behandling. Och hon skrek till läkaren att sluta vilket hon då gör. Själv ligger jag och hyperventilerar, gråter och försöker att andas mellan smärt attackerna. Sen fick madde hjälpa mig in på mitt rum då jag inte kunde sitta eller stå. Så dagen efter blev jag nersövd medan de satte in spiralen. Men sen var det bara bye bye och hem.

Efter det har jag inte satt min fot på kvinnokliniken, och kommer heller aldrig mer göra det heller. Har dock fått en underbar kurator som jobbar genom kvinnokliniken, men som tur är sitter hon på en annan våning.

Dessa läkare ska dessutom ingå i ett team som är utbildade inom endometrios, om de märktes, nej inte direkt kan jag lova. Besviken har jag varit på sjukvården många gånger men detta tog da sitt första pris.

Eftersom alla ansåg jag var i skick att arbeta ringde jag till vårdcentralen istället, och fick en tid. Gick dit nervös för bli nertrampad igen så mannen min följer som stöd och för prata åt mig. Men in kommer läkaren och ifrågasätter inget, utan sjukskriver mig utan att jag frågar direkt. Blev 3 veckor till en början, andra gången 4 veckor, 3 gången ja ända fram till sista september. Så där var de inge snack om saken att jag var sjuk eller inte. Även fått ny medicin ifrån vårdecentralen som ska vara en medicin som hjälper emot nervsmärta. Tar den till natten, och oj vad jag sen sover kan jag lova. Men är ändå trött på dagarna, så känner mig mer knäckt innan men måste ge det en chans. Bara ätit det 1 ½ vecka ca.

Ja det var en liten mini del av det som skett sen i Maj. Men får räcka för idag, så lovar jag det inte ska dröja månader, utan kommer nytt inlägg imorgon Kanske ta något roligare då, kanske om en vecka då jag var i spanien med familjen. Så lite positivt kommer in och inte bara tråkigheter.

Smakprov från Spanien Kommer massor med bilder och text imorgon

Hoppas ni allt haft en bra sommar trots det dåliga vädret som varit.

Efter regn kommer sol!

Var sak har sin tid! Arbete har sin, ledighet har sin, vila har sin, kärlek har sin, läkning har sin – och bloggande har sin! I och med detta inlägg är min tid som bloggare på Kvinnoliv slut.

Jag har valt att engagera mig som expertskribent inom ett område som ligger mig varmt om hjärtat: hjärnan, stress och prestation. Jag kommer att skriva om och svara på frågor kring detta område på www.motivation.se med början i augusti.

Som avrundning vill jag bjuda på en riktig solskenshistoria. Det kan behövas i dessa regntider.

Jag ska berätta om en man som jag coachat under en längre tid. Han är projektledare och tekniskt ansvarig på ett IT-företag och har i många år jobbat väldigt mycket, ofta mer än 60 timmar/vecka. Han har haft dåligt med tid för annat och andra. Han har också funnit att han känt sig lat och/eller otillfredsställd när han inte jobbat. Inget annat har varit riktigt inspirerande och tillräckligt utmanande. Insikten om att han blivit beroende av att jobba, var “jobboholic”, blev tydlig för något år sedan. Trots det, eller just därför, har han haft väldigt svårt att ändra sitt beteende. Hjärnan har skapat sanningar utifrån rådande situation. Och känt sig tryggast när den fått fortsätta på inkört spår.

För ca två månader sedan ringde denna man till mig och berättade att nu var han totalt slut. Han satt hemma i soffan och kände sig helt tom och utbränd. Han ville inte gå till sin chef och berätta, då skulle det “sättas in åtgärder” och det ville han inte. Han kände instinktivt att det inte var rätt väg att gå till läkare och bli sjukskriven. Vi bestämde att ses inom kort och tills dess fick mannen i uppgift att varje dag, under en liten stund, göra något enbart för sitt höga nöjes skull. Till exempel ta en joggingrunda utan prestationskrav (han hade sprungit mycket tidigare, men slutat, hann inte). Eller läsa något skönlitterärt.

Vi träffades, pratade, jag coachade honom för att komma vidare och när vi avslutade mötet hade mannen gett sig själv ett löfte: han skulle börja sätta sig i stillhet 5 minuter/dag och uppmärksamma sina tankar och öva att släppa dem genom att fokusera på sin andning. En kort mindfulnessövning med andra ord. Till saken hör att denne man lovat sig själv (och mig) förut att meditera, men aldrig kommit sig för på allvar. Det var ju trots allt litet “flummigt”. Trots att han fått mycket vetenskaplig information av mig kring vad som händer i hjärnan när den får öva sig att fokusera. Men nu var det allvar och motivationen var hög.

Två månader senare är denna man mer balanserad och presterande än någonsin. Och han mår utmärkt! Han har gått från utbränd till fullt produktiv och mer effektiv än förut på två månader och tre möten! Han har inte anlitat den traditionella vården och inte heller varit sjukskriven. MEN – han har börjat jobba mentalt ergonomiskt, använda sitt arbetsminne smart och avsätta tid att öva upp sitt uppmärksamhetskapital i korta sittningar 5-10 minuter per dag. Det är ren hjärngympa som ger ökad medvetenhet och möjlighet till kloka val i vardagen. Vinsten är minskad känslighet för hot (min kund upplevde MÅNGA innan – det gör de flesta överbelastade hjärnor), ökad möjlighet att hantera de hot som ändå uppstår och lättare att välja att arbeta mer effektivt och klokt. Som exempel nämnde min kund en händelse som tidigare skulle tagit honom två dagar att reda ut och som han nu hanterade på en halv dag. Ett lysande exempel på äkta effektivitet.

Nu handlar detta om en man, men berättelsen stämmer väl in på många kvinnor jag coachat i samma situation. Mitt hjärta blir varmt när jag möter människor som ökar sin medvetenhet, stärker sin moderna hjärna, lugnar urhjärnan och kommer till insikt. Jag är tacksam för att jag har förmånen att vara en liten, liten del i vägen till insikten.

Jag hoppas att du gläds med mig. Och hjälper till att sprida kunskapen. Det finns små, små saker att göra och stora vinster att inhämta, som leder till äkta balans i livet. Och med den, ökad möjlighet att göra val och skapa livskvalitet. Med utrymme för BÅDE prestationer och välmående. Kanske till och med solsken och lycka…

Jag hoppas att du ger dig en medvetet go sommar!

Lycka till!
Anneli
www.agdoman.se