En smekning för själen

Idag lade jag mig på vitsippsbädd i skogen. Den skog som smeker min själ när livet fakta tynger. Jag låg där och njöt av skogens mjukhet och vitsippornas skönhet runt mig. Efter en stund tittade jag upp och såg himlen genom en trädkrona. Kronan vajade sakta i vinden. Där nere där jag låg var det lugnt. Min älskade man vakade över mig från en sten i närheten. Jag blev påmind om hur skön skogen ter sig för en stukad själ. Hur smeksam och läkande den är i sin stillhet. Med fågelkvitter som ackompanjemang.

När jag var sjuk av min duktighet för ett antal år sedan gick jag ofta ut i skogen. När havet tedde sig för stort och för öppet. Då slöt sig om mig och jag kunde vila i dess stilla famn. Nu erbjuder jag mina kunder att få uppleva samma vila och läkning. De som kommer till Damernas Coachingbyrå.

När vi kom hem till den egna täppan fortsatte jag att vara i lugnet jag fann i skogen. Läste. Solade lite. Satt i soffan på husets baksida och tittade på när mannen plockade och fixade i trädgärden. Var ganska passiv. Kände att tankesnurret som upptagit så mycket av min hjärna de senaste veckorna sjönk undan. Kunde vara i stunden utan att grubbla.

Har grubblat mycket på senare tid över varför en del (särskilt en del personer i chefsbefattning) blir provocerade över mina utbildningar och tjänster. Vad är det som gör det så oerhört svårt att förstå att också hjärnan behöver paus och vila? Att det lönar sig att låta hjärnan få träna upp sin förmåga att vara uppmärksam, att vi faktiskt presterar bättre när vi får varva hetluften med stillhet. Att mindfulness är hjärngympa och att det ökar vår förmåga att tänka klart och hantera känslor.

Jag förstår ju att det lätt skapas hot i en hjärna som inte alls är van att tänka i dessa banor. Det är nytt och jag vet att det tar stopp när det inte finns hjärnvägar för vissa tankar. Vet att all förändring är per definition hot till en början. Men jag kan ändå inte låta bli att fascineras av motståndet. Och sörja. Det skulle vara så välgörande för näringslivet att ta till sig det som neurovetenskapen klarlagt. Det skulle vara så välgörande för människorna.

Jag fortsätter ta paus från dessa funderingar. Försommarkvällen kallar.
/Anneli
www.agodman.se
www.damernascoachingbyra.se

Sida där det står mer om den är: http://www.femarelle.se/

Första månaden blev det mycket jobb, då var det var och varannan dag. Men sen trappa det ner väldigt mycket och har nu bara jobbat 1 dag denna månad, men har inte heller klarat av att jobba fler dagar med denna mage och kropp som jävlas med mig. Men så ringde dem idag och fråga om jag kunde jobba imorgon, hade precis tagit en värktablett utöver morfin plåster för var dubbelvikt av smärta och spydde av smärtan. Men var bara att svara med glad stämma att ja visst kan jag jobba. Har ju inget val för räkningar och hyra lär betalas hur det än är. Har även sökt om a-kassa men dem är ju inte dem snabbaste att ta beslut, förmodligen blir jag ändå nekad då jag sa upp mig själv, men logiken säger ju att man inte kan pendla 40 mil då man flyttar, men får väl se hur det blir.

Dagar som idag, då det är dåliga dagar är jag glad att vi har lilla Chili som ändå måste ut på promenader och behöver lekas av. För innan han kom in i familjen så tillbringa jag dåliga dagarna enbart med att ligga i sängen med variation med soffan. Men nu måste man ut med några timmars mellan rum, och det är skönt oavsett om det är dålig dag.

Här är en bild på nya familjemedlemmen Chili, här 4 ½ månad.

Tvingade mig själv till att göra 1 av 3 prov idag i kursen jag pluggar på distans. Hade tänkt göra det imorgon, men då blev det jobb, så gjorde det idag. Så får se då jag får resultatet om det var bra val att göra det dålig dag som denna, men kändes okej iaf. Bara jag får godkänt är jag nöjd. På tal om kurser så har jag sökt till en utbildning till hösten. Behandlingsassistent på distans, om jag kommer in kommer jag plugga i 1 år. Jag hoppas jag kommer in, för vore både spännande och roligt att få läsa den kursen. Enda jag gruvar mig för är hur det ska gå med dem träffar man måste ha under utbildningen där de kommer vara prata i grupp osv. Men det ska gå!

Nej nu ska jag ta min tens och lägga mig i soffan och ha på den några timmar och ta en värktablett igen för nu hugger det på bra i magen. Avslutar med en ego bild på mig själv från en dag som var bra i vintras.

Ha en bra lång helg, och hoppas solen tittar fram dessa lediga dagar!

Tänkte bara berätta i korthet vad som skett och sen ta ett ordentligt inlägg och berätta om allt nytt var för sig Har även införskaffat mig en tens maskin som ska lindra värken, vilket jag ska ge utvärdering på här sen.  Men nu vet ni jag lever iaf. Imorgon kommer ett mer ordentligt inlägg. Nu ska jag ta min onda magen och mysa ner mig i sängen med maken och hunden och hoppas på att det blir en natt med sömn, vari dåligt med såna nätter sista tiden.

Kärlek/ Jessica

Lycka!

Att jaga lyckan leder oftast till olycka. Att finna lyckan i stunden är just, lycka.

Stanna upp och se dig om! Vad kan du glädjas över just nu, i denna stund? Kanske något som gör dig lycklig, bara just för stunden?

Jag såg blommorna igår, just nu gläds jag åt min nyiinköpta knallrosa mus. Alltså en sån till datorn…

Ge dig en eldig Valborg!
/Anneli
www.agodman.se

När vi tränar eller rör oss mycket på ett eller annat sätt, känner vi att kroppen blir trött. Mjölksyra, kramp, smärta eller något annat fysiskt fenomen hjälper oss att bli varse att vi närmar oss gränsen för vad vi orkar eller tål. En liten paus och så kan vi ofta köra på ett tag till. Men lite mindre för varje gång.

Det är på liknande sätt med hjärnan. Men signalerna om pausbehov är inte lika starka. Vi kanske blir trötta och får huvudvärk, eller spända i axlarna eller irriterade. Men vi KAN köra på ett tag till. Och gör det alltför ofta. Om vi istället skulle stanna upp och pausa lite får vi ny energi till hjärnan. Och orkar lite till efter pausen. Förvisso lite mindre för varje gång. Hjärnan och kroppen är rätt lika på många sätt.

Precis som vi kan träna upp musklerna kan vi träna upp hjärnans kapacitet att lösa problem, att tänka, att planera, att spegla andra, att hantera känslor m.m. Det gör vi inte genom att hela tiden sysselsätta hjärnan med något. Vi gör det inte heller genom att låta tankarna flyga fritt eller dagdrömma – det kostar nästan lika mycket energi för hjärnan som att lösa mattetal! Vi tränar upp hjärnans kapacitet genom att stanna upp och rikta vår uppmärksamhet – till uppmärksamheten. Det vill säga och medvetandegöra vad uppmärksamheten sysslar med. Då får vi de facto fler hjärnceller i pannloberna, vår moderna del av hjärnan som vi behöver idag när hoten inte längre handlar om att vilda bestar i skogen.

Hjärnpaus kan vi ta på många olika sätt. Här kommer ett tips. Följ länken till Kreativ Insikts underbara “Lugna stunder”: http://www.kreativinsikt.se/vara-bildspel-i-151.aspx. Välj en paus, luta dig tillbaka och ladda hjärnkontoret en stund. Jag lovar, även kroppen och själen kommer att må gott!

Det går förstås utmärkt att välja att gå ut och beundra blåsipporna också! Det är en paus som heter duga.

Vill du lära mer om hjärnan och hur vi kan utveckla den? Håll utkik efter mina seminarier och utbildningar.

Önskar dig många lugna, laddande och utvecklande stunder
Anneli
www.agodman.se

För vi har nätverk med olika inriktningar, det visar den moderna neurologiska forskningen. Och ju mer vi använder ett nätverk desto kraftfullare blir det. Jag tänker på hur viktigt det är att ta ansvar för vilka nätverk vi aktiverer i hjärnan. Det finns faktiskt ett nätverk som fått namnet TPN (task positiv network), som är igång när hjärnan får rikta sin uppmärksamhet mot en definierad uppgift. Vi använder det och kan stärka det genom att skapa mål och mening med det vi gör. När vi arbetar fokuserat med något går detta nätverk igång. Följderna av att använda detta nätverk är att vi använder vår moderna hjärna mer, pannloberna. Där har vi bland annat centrum för kreativt beslutsfattande, insikt om tankar, känsloreglering, glädje, lugn – kanske rent av lycka.

Denna del av hjärnan aktiveras också när vi medvetet riktar uppmärksamheten i stilla medveten närvaro, tex mindfulnessträning.

Jag lovar mig själv, min älskade man och mina älskade barn att göra vad jag kan för att fortsätta att bygga “positiva hjärnvägar” i min hjärna. Om jag blir dement hoppas jag att det är dessa nätverk som får styra och ställa när min medvetenhet inte längre kan göra aktiva val. Ska snart meditera en stund…

Gör din nutid och ditt åldrande mer positivt. Prova att meditera du med. Det är en effektiv väg att få inre insikt och att aktivera hjärnans positiva och moderna nätverk.
/Anneli
www.agodman.se

PS. Håller utbildningar och seminarium kring hur hjärnan fungerar i stress, i samarbete och relationer, vid förändringar och i beslutsfattande. Intresserad? Välkommen att höra av dig! DS

Jag börjar med att välja pausens sköna verkan. Känner mig mycket glad, sliten och trött och behöver ladda om. Inser att mina pannlober (de jag berättar så mycket om på utbildningar och seminarier) har fått jobba riktigt hårt i allt nyskapande och genomförande. De skriker efter vila och jag lyssnar. Jag vill ju att de ska tjäna mig på bästa sätt igen framöver.

Detta är den lärdom jag själv gjort den hårda vägen och som kanske och troligtvis hjälper mig att så lätt ta till mig den fantastiska kunskap vi nu ha kring hur hjärnan fungerar som bäst i det mentala prestationssamhälle vi har idag. Det är ju framför allt skallen som ska orka nuförtiden. Visst använder många kroppen i sitt dagliga värv och den behöver vi vårda och vörda. Det mår även hjärnan bra av. Men i det stora hela är det hjärnan som ska leverera på topp ofta och mycket. Och vi har enorma resurser. Men inte obegränsade. Om vi lär oss lite mer om hur vi hushåller med det arbetsminne vi har, hur vi kan ladda för ökad mental kapacitet och hur stress och press påverkar hjärnan känslomässigt skulle vi kunna prestera så mycket bättre OCH må gott under tiden. Till glädje för alla.

Hjärnan är fantastisk och vi får nya hjärnceller varje dag som behöver arbeta för att de ska utvecklas och stanna kvar. Och för att orka med hela processen behöver hjärnan vila. Annars får den låna resurser från immunförsvaret och gissa vad som händer då…?

Jag erkänner, jag tog ut lite för mycket av mitt mentala kapital under en kort tid. Jag blev både allergisk, förkyld och oerhört trött. Nu vilar jag gärna hjärnan – och kroppen. Kommer snart tillbaka med nya utbildningar och seminarier. Det här är viktigt och jag vill vara en del i det skifte vi står inför. Det skifte där vi börjar inse att vi inte är gränslösa med outtömliga resurser. Utan utvecklingsbara med ständigt förnyade resurser – när vi får växa i balans.

Vilande hälsningar
Anneli
www.agodman.se

Och det tar. Jag får vara disciplinerad. Gå undan och meditera. Arbeta fokuserat utifrån vad jag vet om hur hjärnan fungerar: krävande arbetspass på förmiddagen (sätta ihop utbildningar, skriva offerter och sånt) lite mindre krävande på eftermiddagen (enklare mejl och rutinarbete). Se till att inte boka in ett skvatt mer än det nödvändiga. Ta korta pauser och njuta av sol, himmel och fågelkvitter. Hålla lediga kvällar och bara gör sånt som verkligen ger avkoppling och energi. (Den här veckan valde jag linedance, körträningen får gå bort). Koppla av med härliga samtal, en eller annan film, TV-serie, roman eller ett litet korsord. Träna lite lagom, ibland får en kort promenad räcka, och äta riktig mat. Och, sist men inte minst, sova gott genom att rensa skallen i en längre meditation innan sängen får omsluta mig, inte alltför sent på kvällen.

Då går det! Det är fantastiskt vilken kapacitet vi ändå har och att det hjälper att använda den förståndigt. Det har tagit några år av träning, tur att det aldrig är för sent!

Rätt intressant också förresten att mina värmevallningar hjälper mig. När det blir för mycket, när jag glömmer mig och börjar göra flera saker samtidigt eller är på väg att tacka jag till något jag kan avstå. Då hettar det till och jag blir påmind. Tack kroppen!

Ha de gott!
/Anneli
www.agodman.se
www.damernascoachingbyra.se