Ett enkelt sätt att minska ditt godisintag

Godisskålen står prydligt uppställd på soffbordet. För en del av oss blir den till och med vårt sällskap i soffan. Nära till hands och du stör inte din man genom att sträcka dig fram hela tiden. Ganska snart tröttnar vi på godissmaken, men trots det placeras oavbrutet handen i skålen och per automatik hamnar den ena godsaken efter den andra i munnen.

Hur kan vi få stopp på sockerintaget?

Vi känner oss alla lika onyttiga! Det bäste vore givetvis att inte köpa något godis överhuvudtaget. Men om denna spärr inte finns ska du nu få några användbara tips. En ny studie avslöjar nämligen att det är möjligt att åtminstone tygla sitt småätande.

Studien visar att människor äter mindre snacks om varje godisbit är enskilt inslagen i papper eller plockas upp från skålen, en åt gången, med hjälp av en tång. Testpersoner har blivit ombedda att testa detta genom att äta oinslagen och inslagen choklad och torkad frukt. I vissa scenario fick de använda en tång och ibland inte. Vad som visade sig intressant var att, i de fall de var tvungna att ta av papperet själv alternativt servera sig själv med tång, åt de trettio procent mindre godis (de två olika strategierna skiljde sig inte märkbart åt).

Godsakerna lite mer svårtillgängliga

Forskarna antar att genom att göra godsakerna lite mer svårtillgängliga, kan det alltså hjälpa dig att äta mindre. (Ju längre tid du använder för att ta av papperet ju längre tid har du på dig att verkligen fundera ut huruvida du verkligen vill ha godiset eller inte). Forskarna kan inte ännu säga om samma sak skulle uppstå om det hade haft med vanligt matintag att göra, i de fall du på riktigt är hungrig och inte bara sugen. Fler studier måste göra i detta område.

Under tiden, tillfredställ ditt godisbehov genom att köpa in enskilt inslaget godis. Placera även en tång i godisskålen och se till att hålla fingrarna utanför. Låt dessutom skålen stå utom räckhåll så att det krävs en ansträngning för varje godisbit.

Lär dig mer om sockrets nackdelar

Ann Fernholm har kommit med en uppföljare till hennes förra bok ”Ett sötare blod”. Den nya boken heter ”Det sötaste vi har” – om socker och växande kroppar.

Båda böckerna är bra, dels för att Ann Fernholm som disputerad biokemist ordentligt satt sig in i bakgrunden, och dels för att hon som journalist har ett ovanligt bra och lättförståeligt språk. Det är en bra början när man skall förklara komplicerade förhållanden.
”Det sötaste vi har” måste ni bara läsa, så får ni reda på all oreda i tarmfloran, om tarmar som läcker, gluten och typ 1-diabetes och hur detta påverkar även hjärnan.
Det är komplicerade relationer hon beskriver i tarmarna, alldeles i fronten av forskning inom tarmen och alla dess bakterier.

Bland de stora nyheterna är att vi kan påverka dessa bakterier i tarmen genom vad vi äter, så nu börjar det bli verkligt intressant. Det är därför ni skall sätta den här julhelgen i pant för att lära er mer om era egna tarmbakterier och läsa boken.

Som ni säkert vet så har vi har tio gånger så många bakterier i våra tarmar som celler i vår kropp. Dessa tarmbakterier har man tidigare inte brytt sig så mycket om, dels för att de är svåra att odla (anaeroba tål inte luft) och dels för att man inte vetat så mycket om dessa bakterier.

Nya tekniker med DNA-analyser

Nu kommer nya tekniker med DNA-analyser, och sådana analyser visar att vi har troligen mer än tusen olika bakte- riesorter i vår tarm. Men vi måste lära oss vilka bakterier det är, deras funktion och hur dessa bakterier på olika sätt är nyttiga för vår kropp och dess metabolism.
Bland de stora nyheterna är att vi kan påverka dessa bakterier i tarmen genom vad vi äter, så nu börjar det bli verkligt intressant.

Vårdpersonalen saknar utbildning inom området

Ett av de stora problemen med vad Ann berättar är att läkare och sjukvårdspersonal inte förstår ens hälften av detta eftersom de inte har någon utbildning om kolhydrater, fett och protein – här måste undervisningen moderni- seras högst avsevärt.

Typ 2-diabetiker skall förstås inte äta snabba kolhydrater, eftersom ”sockersjuka” inte tål snabba kolhydrater, det vill säga vitt socker och vitt mjöl, på grund av sin insulinresistens. Men hittills har sjukvården bara predikat att hålla fettintaget lågt, baserat på ett beslut i USA för många år sedan, vilket drivit fram historiens värsta fetmaepidemin. Man har helt enkelt inte förstått sambanden.

Industrin har fel fokus

Mycket av det som blivit snett beror på industrin både livsmedelsindustrin och läkemedelsdito vill att folk skall äta fel mat så att man kan sälja läkemedel för att korrigera ”balansen”, i stället för att ta bort den sockerstinna maten och bullarna, så balansen kan korrigera sig själv.

Tillbaka till tarmen i Ann Fernholms bok med historien om Alessio Fassano vid Massachusetts General Hospital for Children i Boston. Han försöker att från kolerabakterien ta bort det gift som produceras; man tar bort genen som ger det farliga giftet, som gör att koleran skapar läckage i kroppen och stora vätskeförluster, det är som en detektivhistoria om läckage. – som blir zonulin som är det ämne som skapar våra läckande tarmar.
Jag kan inte återge hela historien, ni måste läsa den i Ann Fernholms bok.

Barn har det svårare

Läckande tarmar är ett allvarligt problem. Ämnen, det vill säga proteiner via en ”avslagen” nedbrytning läcker ut i kroppen via den läckande tarmen och kan sätta igång antikroppsbildning och olika störningar av vårt immunsystem. För barn är detta extra svårt eftersom immunsystemet försöker lära sig vad som är eget och främmande och allt går plötsligt i kors.

Gluten är med i att skapa läckage i tarmen och eftersom de flesta svenska bebisar är uppfödda på välling är gluten ett större problem än vi förstår.

I boken beskrivs allt detta i detalj, hur gluten som är sammansatt av två olika olika proteiner, gliadin och glutenin. Det är fragment av gliadin som orsakar glutenintolerans.

Boken visar ingående hur olika sädesslag innehåller olika mängder gluten.
Ar man glutenöverkänslig finns det bara en sak att göra; att undvika allt gluten. Det innebär också att man kan inte äta mjölpanerad mat. Allt gluten måste bort.


Många fler glutenöverkänsliga

Man bedömer att cirka 30 procent av den svenska populationen är glutenöverkänslig, många utan att veta om det.
Får man läckande tarm kan man ”täta” det läcka- get med glutamin, som fungerar väldigt effektivt Ann har dock inte hunnit beskriva detta än.
Läckande tarmar kan ge en mängd förändringar i kroppen och leda till ibland allvarliga autoimmuna sjukdomar exempelvis psoriasis, inflammationer i sköldkörteln och olika reumatiska sjukdomar.

Kosten påverkar immunsystemet

Det intressanta här är att kosten kan spela en stor roll för att justera immunsystemet. Men eftersom våra vanliga medicinare inte kan så mycket om kost för att vara vänlig, kan man inte ge direkta tips till sjukvårdspersonalen annat än att minska på kolhydrater och öka på med mättade fetter.

Hur påverkas hjärnan och varför ökar autism så mycket i populationen? Ann beskriver att allt fler gravida kvinnor har metabolt syndrom och tar fram en studie från Kalifornien som kopplar diabetes, högt blodtryck och fetma hos mamman till 60 procent högre risk för barnet att drabbas av autism. En finsk studie från 2014 visar att om mamman har högt blodtryck löper barnet 50 procent högre risk för autism.

Spännande för barnfamiljer

Det är också spännande läsning och viktigt att sätta sig in i, särskilt för barnfamiljer som kanske måste lära sig att ändra kosten för att minska risken för hjärnpåverkan.

Gluten är med i att skapa läckage i tarmen och eftersom de flesta svenska bebisar är uppfödda på Välling är gluten ett större problem än vi förstår

Epilepsin som drabbar vissa barn kan modifieras och ibland helt försvinna med en övergång till ketogen diet (mer info på: www.charliefoundation.org). Vid ketogen diet eliminerar man allt socker och snabba kolhydrater och ökar på grönsaker och mättat fett – hjärnan lugnar sig då i vissa fall dramatiskt som hos Charlie Abrahams, som blev helt fri från den epilepsi han lidit så av med hundratals anfall varje dag. Efter kostomläggning på detta sätt vid Johns Hopkins Hospital har den pojken inte haft ett enda epilepsianfall.

Socker kan göra ont värre

Det är som ett högspänningslaboratorium i vissa fall att äta socker och mycket blir säkert bättre om du tänker dig att minska sockerkonsumtionen och följa Ann Fernholms råd.

Ann Fernholm

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte.