Sömnproblem i klimakteriet

Sömnproblem i klimakteriet

Har du svårt att sova? Är du dessutom kvinna och runt 35-55 år så kan du ha hamnat i klimakteriet. Du är inte ensam! Ungefär 80 procent av kvinnor lider av sömnproblem i klimakteriet.

Att sova sämre enstaka nätter eller kortare perioder är fullt normalt. Det är när sömnproblemen i klimakteriet börjar inverka på din vardag, som det är dags att göra någonting åt det. Sömnen är ofta det som får bägaren att rinna över så att man inte klarar av vardagen.

Hur kan jag behandla sömnproblem i samband med klimakteriet?

Det finns olika behandlingar mot sömnproblem i klimakteriet. En traditionell behandling är östrogenbehandling ( HRT ) som lindrar värmevallningar och svettningar, vilket för många kan vara ett stort problem för sömnen. Rådfråga med din läkare om den typen av behandling.

Är inte dina symptom så pass svåra eller om du väljer att inte använda HRT, kan en del naturprodukter eller tips längre ner på sidan hjälpa dig.

Naturliga kosttillskott

Kan naturliga kosttillskott hjälpa mig sova bättre?

Naturliga kosttillskott för att behandla problem med sömnen i klimakteriet inkluderar ofta sojaprodukter som tofu och sojabönor. Sojaprodukter innehåller ett växthormon som kallas för fytoöstrogen, vilket fungerar som ett svagt östrogen.

Fytoöstrogener finns som tre olika substanser. I sojaprodukter finns det Isoflavoner och i krossat linfrö finns det lignaner. Det sista är coumarin, som finns i rödklöver.

Isoflavoner och lignaner har man lyckats framställa som klimakteriemedel.

Tips för en god nattsömn

Tips för en god nattsömn

Ställ in din biologiska sömnklocka
Lägg dig och stig upp vid samma tid sju dagar i veckan. Vistas i dagsljus på dagen, dämpa belysningen på kvällen.

Sov inte på dagen
Om du tar en tupplur på dagen tar du av nästa natts sömnbehov.

Anpassa sovrummet
Svalt, tyst och mörkt och endast till för sömn eller kramar. TV:n hör inte hemma i sovrummet.

Motionera mera
Då förbrukas stresshormoner och kroppen slappnar av. Motionera helst under dagen och inte för nära läggdags. 3 gånger per vecka är ett bra riktmärke.

Undvik alkohol, kaffe och nikotin

Var lagom mätt
Gå inte och lägg dig hungrig, men ät dig inte heller för mätt.

Varma fötter
Har du kalla fötter, ta på dig ett par varma strumpor på kvällen.

Lägg undan klockan och mobilen
Att titta på klockan kan öka stressen.

Vi sover ungefär en tredjedel av våra liv.

Genom sömnen får kropp och psyke möjlighet att återhämta sig. Symtom på sömnstörning är att du har problem att somna, att du vaknar på natten eller att du inte känner dig utvilad efter att ha sovit.

Under sömnen varvar kroppen ner, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, andetagen blir färre och musklerna slappnar av. I delar av hjärnan minskar aktiviteten. Samtidigt lagras minnen och ny kunskap och nya intryck bearbetas.

När du sover aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas. Samtidigt minskar produktionen av stresshormoner.

Forskning

Forskning visar att de flesta av oss behöver 6-8 timmars sömn medan 7-8 timmars sömn sägs vara optimalt. Men det finns stora skillnader mellan olika åldersgrupper.

Din kropp återhämtar sig främst under den så kallade djupsömnen, då vi sover som hårdast. Psyket återhämtar sig bäst under REM-sömnen, drömsömnen, då hjärnan är som mest aktiv.


Kvinnors sömnbehov är högst individuellt. Att säga att du ska sova si och så många timmar är svårt. Det viktiga är att sömnen fungerar för dig som individ.

Sömnproblem

Sömnsvårigheter (insomni) omfattar problem med att somna, problem med att upprätthålla sömnen eller upplevelsen av att inte vara utvilad efter sömn. I medicinska sammanhang sätter man diagnosen insomni om besvären varat i minst en månad.

Man brukar skilja mellan primär/sekundär och akut/kronisk sömnstörning, där sekundär sömnstörning är vanligast (cirka 90 procent av fallen). Det betyder att sjukdom eller sociala orsaker kan förklara tillståndet.

Så påverkar din kropp vid sömnsvårigheter

Så påverkas din kropp av långvarig sömnbrist

Natten är kroppens återhämtningsperiod. När du inte får en bra sömn fungerar du sämre än vanligt. Här nedan kan du se vad studier inom den medicinska forskningen visar. Om du sover dåligt och blir orolig när du läser om dessa risker, tänk då på att sömnbrist bara är en riskfaktor bland många.

Hela kroppen
– Du blir lättare sjuk eftersom immunförsvaret försämras.
– Risken att drabbas av typ-2 diabetes ökar.

Hjärtat
– Du kan få förhöjt blodtryck och löper större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Magen
– Hjärnans centrum för mättnad och hunger påverkas så att du känner dig hungrigare. Ju mindre sömn du får, desto större är sannolikheten att du blir överviktig. Sömnbrist påverkar också blodsockerbalansen vilket kan göra dig extra sugen på sötsaker.
– Du kan också få besvär med magen.

Huvudet
– Du blir lättare irriterad och kan drabbas av humörsvängningar, huvudvärk och migrän.
– Din förmåga att minnas, bearbeta intryck och ta in ny information påverkas.
– Reaktionsförmågan blir sämre. Trötta bilförare är den enskilt största risken bakom olyckor i trafiken.
– Studier visar att risken att drabbas av Alzheimer och demens ökar.

Underlivet
– Du kan få minskad sexlust.
– Att få tillräckligt med god sömn är viktigt för lusten och underlättar kopplingen mellan hjärnans signaler till underlivet.

Myter om sömnproblem i klimakteriet

Myter om sömn

Det finns många myter om sömnen som är felaktiga och kan ge negativa orostankar.

”Jag behöver åtta timmars sömn.”

Vuxna behöver 7-8 timmars sömn. Men om du en natt sover 1-2 timmar mindre påverkar det inte prestationsförmågan dagen efter.

”Jag måste sova mer i natt för att ta igen sömnen jag förlorade i går.”

Kroppen är bra på att hantera tillfälliga påfrestningar som exempelvis sömnbrist. Du behöver inte sova fler timmar nästa natt eftersom sömnen blir djupare och effektivare.

”Om jag inte får sova ordentligt så kan jag inte fungera i morgon.”

Studier visar att du faktiskt presterar rätt bra även efter en natt med dålig sömn. Men om sömnbristen kvarstår natt efter natt under en längre tid påverkas prestation och vakenhetsgrad.

”Jag har inte sovit en blund.”

Påståendet stämmer sällan när man gör undersökningar i sömnlaboratorium. Upplevelsen kan bero på att du vaknar till när sömnen är ytlig. Det minns du nästa dag som om du varit vaken mycket.

”Sömnen före midnatt är bäst.”

Påståendet stämde förr i tiden – då man gick till sängs klockan 20.00. Det är de första 4 timmarna som är viktigast. Så det spelar ingen roll när man lägger sig.

Fakta om klimakteriet

Klimakteriet är ett paraplybegrepp för tiden innan, tiden när och tiden efter mensen försvinner. Under perioden förändras hormonbalansen i kroppen, vilket kan ge fysiska besvär.

Perioden innan mensen upphör kallas perimenopausen eller förklimakteriet. Det första symtomet under perimenopausen kan vara att menscykeln blir kortare. Menopausen infaller när en kvinna inte haft någon mens på 12 månader. Snittåldern för den sista mensen är 51 år.

Förändringen kan väcka känslor. Vissa känner rädsla för att åldras, andra känner sorg över att inte längre kunna bli gravid. Kontakta din vårdcentral eller gynekolog om du behöver hjälp att hantera förändringen.

Här kan du läsa mer om klimakteriet.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte.